Om man skulle peka ut något som är lite extra typiskt för karate och skiljer den från många andra kampsporter, så är det kata-träningen. Det är inte helt enkelt att definiera vad en kata är, och samma kata kan tränas med helt olika syften och mål.

Enkelt kan man säga att en kata är en samling av tekniker som ska utföras på ett specifikt sätt och i en specifik ordning, och där en kata (med några undantag, t ex pinan-serien) beskriver ett helt kampsystem. Men, till skillnad mot hur man t ex skuggboxas i många kampsporter, så är teknikerna i katan sällan direkt tillämpbara i praktiska situationer. Istället handlar det snarare om en kombination av principer och motorik-träning, som defintivt kräver en hel del kunskap för att kunna tolkas på rätt sätt och bli användbara.

Varför krångla till det såhär? Det finns inte ett svar på den frågan, men här kommer några delar som (kan) ha(r) spelat roll. Vad som är sant och mytbildning får var och en bilda sig en egen uppfattning om 🙂

Länge i karatens historia (som ingen egentligen vet hur den pågått, de skriftliga källorna är få och mycket förstördes också tyvärr i slutet av andra världskriget under slaget om Okinawa) så vara karate inte något som lärdes ut till vem som helst. Istället handlade det om att den som ville bli elev fick visa sig värdig att träna. För att kunna börja träna någon, men utan att lära dem för mycket, så kunde elev börja lära sig en del av en kata. Läraren kunde så se elevens dedikiation för träningen, och när hen ansågs mogen kunde lärare börja visa hur grundrörelsen som nötts in i kroppen används för kamp.

Enligt samma metodik infördes karate som en del av den allmäna skolan på Okinawa i början av 1900-talet. Då kunde eleverna tränas och bygga både fysik och motorik, men utan att man exponerade några farliga tekniker för mindreåriga.

Det kan också ha handlat om konkurrens. Många mästare utvecklade sina egna kator, där de då givetvis la in sånt som de ansåg extra viktigt. Men, otydligheten gjorde att samtidigt att de och deras elever kunde öva på egen hand, men ut att riskera att någon annan förstod exakt vad de gjorde.

I vilket fall, så är katan ett utmärkt verktyg för att hålla kroppen i trim och underhålla sina färdigheter. I början kan det vara en utmaning att ens komma ihåg hela mönstret, men efterhand man förstår de olika delarna och blir bättre, så blir de fysiska utmaningarna fler och fler. Kombinerar man dessutom kata-träningen men relevant träning för att tillämpa det som finns i katan, så kommer katan också både för sig själv och för den som betraktar att bli mycket levande.

Wadons graderingsprogram innehåller totalt 9 kator, sen finns några till i systemet. De kator som vi tränar på i Budokwai är:

Taikyoku shodan
Pinan shodan
Pinan nidan
Pinan sandan
Pinan yondan
Pinan godan
Naichanchi
Kushanku
Seishan
Chinto